Besviken.
Jag är ledsen, jag är så jävla ledsen. Allt går åt helvete för mig jämt, losar vän efter vän.
För att jag har tagit fel beslut.
Jag är ledsen, för att jag tar för mycket av din tid, Jag är ibland ledsen för att jag mår dåligt, och behöver någon att prata med.
Jag är ledsen att jag har hört av mig till dig när jag mår dåligt.
Jag har inte många vänner, och har knappt någon kvar längre.
Jag är ledsen att jag inte kan prata med dig, för då upptar jag för mycket av din tid.
Jag ställer också upp på dig.
Men jag är som vanligt så jävla naiv och tror att allt är så bra jämt.
Det är faktiskt du som brukar säga att jag ska öppna mitt hjärta för dig, för att jag sällan berättar hur jag känner,
men nu när jag har börjat gjort det så är jag tydligen för mycket.
Jag ska aldrig aldrig aldrig mer prata om mina problem och mina känslor mer igen!!
För får ialf bara höra att jag klagar jämt.
Jag har haft ett rent helvete det senaste halv året, och jag är ledsen att ingen kan förstå mig,
Och sätta sig in i min situation.
Tänker inte lägga över nått mer på dig.
Jag ska fixa allt själv, tycker inte det är så ofta jag klagar och mår dåligt, men uppenbarligen gör jag det.
Så Förlåt!!!
Jag är så trött att höra (läsa) dig klaga på mig hela tiden, Jag behöver inte det också i mitt liv.
Det jag behöver nu är ett par vänner, som ställer upp på mig nu när jag har det tufft. Hur kan det vara så svårt och bara vara en riktig vän, du vet att jag kommer finnas där för dig sen, när nått händer dig!! Det har jag alltid gjort, jag är sånn!
När jag vet att ni verkligen behöver mig där, så finns jag där, säg inget annat!!
Så snälla snälla snälla, sluta klaga på mig nu, ialf för en tid framöver, Jag behöver verkligen inte det också just nu. Snälla det räcker!!
För att jag har tagit fel beslut.
Jag är ledsen, för att jag tar för mycket av din tid, Jag är ibland ledsen för att jag mår dåligt, och behöver någon att prata med.
Jag är ledsen att jag har hört av mig till dig när jag mår dåligt.
Jag har inte många vänner, och har knappt någon kvar längre.
Jag är ledsen att jag inte kan prata med dig, för då upptar jag för mycket av din tid.
Jag ställer också upp på dig.
Men jag är som vanligt så jävla naiv och tror att allt är så bra jämt.
Det är faktiskt du som brukar säga att jag ska öppna mitt hjärta för dig, för att jag sällan berättar hur jag känner,
men nu när jag har börjat gjort det så är jag tydligen för mycket.
Jag ska aldrig aldrig aldrig mer prata om mina problem och mina känslor mer igen!!
För får ialf bara höra att jag klagar jämt.
Jag har haft ett rent helvete det senaste halv året, och jag är ledsen att ingen kan förstå mig,
Och sätta sig in i min situation.
Tänker inte lägga över nått mer på dig.
Jag ska fixa allt själv, tycker inte det är så ofta jag klagar och mår dåligt, men uppenbarligen gör jag det.
Så Förlåt!!!
Jag är så trött att höra (läsa) dig klaga på mig hela tiden, Jag behöver inte det också i mitt liv.
Det jag behöver nu är ett par vänner, som ställer upp på mig nu när jag har det tufft. Hur kan det vara så svårt och bara vara en riktig vän, du vet att jag kommer finnas där för dig sen, när nått händer dig!! Det har jag alltid gjort, jag är sånn!
När jag vet att ni verkligen behöver mig där, så finns jag där, säg inget annat!!
Så snälla snälla snälla, sluta klaga på mig nu, ialf för en tid framöver, Jag behöver verkligen inte det också just nu. Snälla det räcker!!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Beklagar dina vänners beteende.
Hade dom varit dina riktiga vänner så hade dom ställt upp på dig oavsett. så är det tyvärr.
Trackback